I Iran är den heliga månaden ramadan inte begränsad till enbart fasta, utan snarare en livsstil där speciella traditioner utövas. I Iran utövas särskilda traditioner kring brytningsmåltiden iftar.

Att äta är inte bara en daglig aktivitet för iranier, utan har djupa kulturella och religiösa rötter vilket går att skåda på bordsskicket.

De iranska kaffehusen grundades på 1500-talet och har utvecklat traditioner och konst genom århundradena.

Arasbaran-nomaderna har spelat en aktiv roll i iransk historia och är kända som de ursprungliga stammarna i Östazarbaijanregionen.

Sankt Taddeusklostret är av stor betydelse för armenier, och varje år hålls en ceremoni där med deltagande av kristna från hela världen.

Koroghlus epos är en berättelse om den ljusa kampen mot de förtryckande härskarna i hans tid, som enligt experter är förankrad i en verklig händelse.

Sadeh är en uråldrig midvinterfestival som går tillbaka till Irans förislamiska förflutna för att hedra eld och besegra krafterna av mörker, frost och kyla. Zoroastrier firar sadeh 50 dagar före det persiska nyåret, känt som nowruz.

Chavosh Khani, eller Chavoshrecitation, i Hormozgan är en andlig och mystisk melodi som chavosh khan (khan betyder recitatör på persiska) använder för att bjuda in människor till religiösa möten och sammankomster.

Varje år under sista dagen av nyårsledigheten (nowruz), alltså under sizda bedar eller naturdagen, brukar iranier söka sig mot natur, berg och slätter och spendera timmar där tillsammans med familjen. Det kan vara på något ställe med fin natur inne i staden eller utanför staden.