Darius palats, som ligger i den antika staden Shush, användes av akemenidiska kejsare på vintrarna och var även Darius I den stores huvudpalats. Det byggdes under Cyrus den stores regeringstid och upptäcktes år 1932.

Blå moskén i Tabriz bygges under 1400-talet och är känd för sin blåa färg och vackra arkitektur.

Irans vindfångare (badgir på persiska) i lersten (adobe), som mestadels ses i Irans ökenområden, är en av manifestationerna av autentisk iransk arkitektur, som fungerar som en naturlig kylare (luftkonditionering) i den intensiva hettan i öknen och gör det svåra livet i öknen lättare för dess invånare.

Chehel Sotoun palats är en av de vackraste historiska byggnaderna i Esfahan, som byggdes under Shah Abbas I:s regeringstid under safavidernas tid.

Ashraf-salen är en av de historiska byggnaderna i staden Esfahan, och historien om Ashraf-salen i Esfahan sträcker sig till Shah Abbas II:s tid. Denna sal byggdes under safavidernas tid och var kungens helgedom och residens.

Choga Zanbils ziqqurat (tempeltorn) är världens största ziqqurat och ligger i staden Shush i Khuzestan-provinsen, sydvästra Iran. Det var det första iranska monumentet som registrerades på Unescos världsarvslista år 1979.

Det UNESCO-märkta Bam citadell, eller Arg-e Bam, byggdes under sassanidernas tid och är världens största adobekonstruktion. Det ligger i Kerman-provinsen i södra Iran. Det anses vara ett enastående exempel på en antik befäst bosättning i det antika Persien.

Sankt Taddeusklostret, även känt som Qareh Kelisa (Den svarta kyrkan), är ett av de äldsta bevarade kristna monumenten i Iran och tros även vara en av de äldsta kyrkobyggnaderna i världen. Klostret är en UNESCO-registrerad byggnad som ligger i provinsen Västazarbaijan, i Chaldoran kommun.

Sheikh Lotfollahs moské – ett berömt mästerverk av iransk arkitektur – är en av de värdefulla skatterna på Naqsh-e Jahan-torget Esfahan – ett historiskt torg där varje hörn du tittar på är ett mästerverk av iransk arkitektur. Den har redan registrerats på Unescos världsarvslista.